Nice reseguide

Så har jag lyckats bloggpausa igen, men hoppas skaka liv i bloggandet på nytt igen. När solens strålar skiner utanför vaknar motivationen till liv. Därför tänkte jag gå ut starkt med en Nice reseguide. Staden besöktes för ett par veckor sedan och var den där välkomna vitamininjektionen som behövdes för en zombifierad, vinterplågad kropp.

17310653_348490052214021_912170007_o

Nice ligger som bekant på Franska Rivieran. Min första tanke efter att ha besökt staden är VARFÖR HAR JAG INTE VARIT DÄR INNAN. De pratar franska och köket är italienskinspirerat. Alperna ligger 10 mil bort och på en högre höjd ser man snöbetäckta bergstoppar. I ryggen har man ett azurblått hav. Bara en sådan sak!

Vi flög med Brussels Airlines men Norweigan ska tydligen ha direktflyg dit. Det fina i kråksången är att flygplatsen endast ligger 10-minuters taxiresa in till Nice centrum. Ingen stress över att ta sig ut till/från flygplatsen med en sunkig shuttle i en timmes tid. Där bodde vi på ett hotell som hette Grand hotel le Florence  i ett mini-rum men väl så trevligt.

Många är oroliga för fransmännen arrogans, men om man som jag har turen att kunna konversera lätt på deras hemspråk, bryts liksom barriären direkt. Vid ett restaurangbesök som var familjeägt tittade t.om kocken ut och de ville veta varför man skulle besöka Sverige. Nyfikna på svenskar tycks ändå några vara.

Det var bara en gång när  jag kom in i en liten prylbutik där en äldre kvinna fnös och knyckte på huvudet för att jag endast ville titta. Ursäkta att jag inte är intresserad av dina virkade dukar, liksom.

Men till vår fördel var också att vi reste off-season. Det är verkligen att rekommendera. Vädret i mitten av mars var lika behagligt som en majdag! Uteserveringar var fyllda av lunchande folk och det var gott att avnjuta en Sallad Nicoise.

Att ta sig runt i Nice är väldigt lätt. Deras paradstråk är helt avstängt för biltrafik. Där ligger Galleri Lafayette som erbjuder high-street och klassiska kedjor som Berschka. På väg ner mot havet kan man ta sig igenom Gamla stan som består av charmigt, vindlande gränder och schyssta matställen. Tummen upp för det lokala rosévinet, macarons och även det italienskinspirerade köket som görs  tillgängligt från grannlandet.

Strandpromenaden Promenad d’Anglais är verkligen vidsträckt och fylld av motionärer och flanörer. Det är lika fint dagtid som på kvällen i solnedgången. När det gäller stråk och platser kan jag även tipsa om blomstermarknaden som doftar av blommor (obviously) tvålar och andra trevligheter.

Att besöka Nice kommer oundvikligen att få folk att undra över statusen efter terrorattentatet förra sommaren. Närvaron av poliser och militärpersonal är påtaglig. De vandrar längs gatorna med stora automatvapen. Så visst kan man känna sig tryggare men det påminner en också om att det hela tiden vilar en underliggande oro och katastrofberedskap. Det hela blev tydligt när en svensk tjej blev helt hysteriskt över en stor knall som hördes över staden. Hon berättade om knallen gråtandes på telefon. Då klockan precis hade slagit tolv kunde vi  dra slutsatsen av att det var en daglig salutation som vi nyss hört. Det är också lite typiskt för fransmännen, som håller stenhårt på traditioner. The show must go on. De bryr sig inte om att nyckfulla smällar kan skrämma folk i skuggan av hotande terrorattentat.

Weekenden i Nice var allt för kort, men om det blir en nästa gång skulle jag definitivt vilja utforska området vidare. Det skal tydligen billigt och smidigt med tåg i regionen. Även ett besök på Carrefour hade varit välkommet så att jag kan hitta mitt gamla favoritgodis.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *