Danska influenser står på schemat. Jag kommer inte skriva om röda pölser eller trummisen i Metallica. Dock har jag de senaste dagarna lyckats ta del av en del danska skatter, något som är förvånande för ett land som bara har cirka fem miljoner invånare och knappt ett enda berg. Följande har jag upptäckt:
Ett danskt Netto som är dubbelt så fräscht som Netto hemma i Sverige. Med lyxiga teer, ordning på hyllorna och ett större utbud. De säljer även något så härligt som svinefedt. Verkar allt annat än svinfett, enligt min åsikt. För övrigt har danskarna fläsk i allt, till och med i sina sallader.
Ännu en film av Thomas Vinterberg. Jag gillade Festen, för de påträngande kameravinklarna som fångar varenda känslouttryck hos de dysfunktionella familjemedlemmarna. Även Jakten, med en plågad Mads Mikkelsen väckte ilska och frustration. Man drogs med av historien av en man som blir pedofilanklagad. Filmen Submarino utforskar relationen (eller snarare bristen av en sådan) mellan två bröder. En tragisk händelse i barndomen gör att de båda utvecklar missbrukarpersonligheter, men något sker som gör att en av dem kan försonas med sitt förflutna. Styrkan är som vanligt karaktärerna och känslan av att man tillåts att gå dem nära inpå livet. Det är en riktigt osentimental historia som målas upp. Tittaren skonas inte från den nakna och råa verkligheten. Det är barnet i filmen som står för en oskyldighet och en naiv känsla, när han storögt betraktar de vuxnas klavertramp. Dock tycker jag att det finns gränser för hur mycket fel det kan gå i en film. Alla negativa händelser kändes ibland forcerade.
Söndag på Bakken och en gratiskonsert var en annan trevlig Danmarksrelaterad händelse. Drar man ända till Klampenborg får man gå runt på det gemytliga gamla tivolit och se en bit av havet samtidigt. Trots att det både regnade och haglade under konserten levererade ändå Joey Moe en helt OK konsertupplevelse. Han kastade sig dock lite för hetsigt mellan genrer, men rockgitarrerna och hans lena röst var ett bra koncept.