Det relativt nya akvariet verkar vara ett paradis både för små och stora barn. Jag tillhör den senare halvan och är vuxen nog att faktiskt ha dansat till Can’t touch this när det begav sig. Att den betydligt yngre generationen hade koll på denna lökiga rappare gjorde mig förvånad. Är det något de sett på Disney-kanalen?

Havsuttrarna var verkligen behållningen med hela besöket. De var två stycken, Agnes och Mojoe. Ages och Mojoe var två väldigt sociala varelser och verkade ha full koll på varandra. Hoppade Agnes upp ur vattnet följde Mojoe efter. Plumsade Mojoe tillbaka och simmade runt var inte Agnes sen att hänga på.

Däremellan knaprade de på isbitar som lösgodis och simmade rundor, gärna med en framåtvolt i vattnet som extra krydda. Agnes ryggsimmade bakåt med ena tassen i munnen samtidigt som hon gnuggade sig på magen. Rörande så det förslår. En pappa uttalade sig också att ”uttern ser ut som en blandning mellan en hund och Chewbacca”. Som ni förstår är det inte bara djur man upplever på ett sådant här ställe utan också mänskliga reaktioner inför djurlivet. Halva behållningen. Frågan är ju som vanligt vem som tittar på vem.

Summa summarum – det är dyrt inträde – hela 200 kronor. Tänk dock att upplevelsen är unik i förhållande till vad man får för ett biobesök eller en standardmiddag en fredagskväll.

Köpenhamnsbesöket slutade inte där utan innehöll också ett besök i Ködbyen på BioMio som serverade en god, men enkel hamburgare. Coleslawen dröp inte av fett utan var spänstig och god. Lokalen var trivsam och personalen var väldigt uppmärksam. Det var en slags hemma-borta känsla som jag uppskattar vilket gör att sittningen känns mer bekväm och att stannar kvar efter måltiden inte känns obligatoriskt utan faktiskt riktigt trevligt.

Dagens fikastopp var även på legendariska och charmiga La Glace som är ett anrikt fikaställe där man får kaffe serverat ur silvriga karaffer. Tyvärr hade resten av världen hittat dit och slagsmålet om platserna var ett faktum. Det funkar fint att dela på en bakelse och då kan man också ta två för att smaka på fler, mycket praktiskt. Att sitta på detta kafé är som att slungas tillbaka en bit i tiden där det var helt otänkbart att beställa en take away. Fikandet var en konst att bemästra för fint folk och inte för vilket patrask som helst.