Hello world! 4 saker jag lärt mig av att översätta för utländska företag

Förutom att jag skapar copy och content till den svenska marknaden hjälper jag också utländska kunder med marknadsföring och översättning. Det är lärorikt och kul att upptäcka de kulturella skillnaderna mellan olika länder och att översätta marknadsföringsinnehåll till svenska. Här följer några lärdomar efter att ha arbetat ett par år i Danmark och med andra kunder utanför Sveriges gränser, bland annat inom e-handel.

1.Tonalitet i texter

I Sverige är vi betydligt mer inriktade på att använda utropstecken i slutet av meningar. De används inte uteslutande för att signalera att man skriker eller höjer rösten utan för att uttrycka entusiasm. Även om utropstecknet så klart ska användas med måtta. I Danmark är det inte ovanligt att se att ett mail börjar med mening x som avslutas med en punkt. För en svensk kan det framstå som lite buttert.

Hälsningsfraser som “Kära kund” eller liknande i inledningen av ett nyhetsbrev är inget för de svenska kunderna. De föredrar ett mer avslappnat “hej” och en informellare ton. Det är inte heller så vanligt att artigt be om ursäkt vid en miss eller felmeddelande, utan att snarare göra en omskrivning som “Oj, nu har vi klantat oss” eller “Hoppsan, det blev lite fel”. Ungefär samma uttryck som du hade använt till en kollega eller vän.

2.Effektivitet

Svensken är effektiv och även om man inte kan ge lösningen med en gång så vill de gärna ha återkoppling snabbt efter att ha kontaktat kundservice. Antingen i sociala medier eller på mail. Att bli uppringda spontant är inget svenska kunder föredrar och de vill gärna kommunicera via chatt eller mail. Danskarna vill helst bygga relationer grundligt men det är inte säkert att svenska kunder är intresserade av det i samma utsträckning. De vill bara ha en lösning på problemet.

Det är viktigt att utcheckningen och köpprocessen är så smidig som möjligt. Alltför krångliga processer får svenskarna att tappa tålamodet. Kunderna är vana e-handelsanvändare och alternativen är så många och avancerade nu att man endast förväntar sig det allra bästa. Eftersom Sverige är ett så pass avlångt land kan det vara värt att arbeta med postombud som har god täckning även i glesbygden.

3.Snårig grammatik

I engelskan används ofta så kallade compound nouns, och det innebär att det går att skriva riktigt långa meningar för att beskriva en tjänst eller produkt. Om man ska översätta det till svenska blir det lätt en massa särskrivningar, vilket kan göra det krångligt att översätta långa produktbeskrivningar. De engelska, långa compound-konstruktionerna kan ibland se krystade ut och inte sällan är de stavade med stor bokstav i början av varje ord.

Svenska suffix ställer till det för webbplatser som använder formulas/variabler i sina Google Ads och annan marknadsföring. De kan inte använda en standardformulering eftersom ett substantiv böjs antingen med ett -et eller -en-ändelse. På engelskan finns inga sådana varianter (vad jag vet).

Svenskan har en skrivregel som lyder att siffror skrivs ut med  bokstäver när den är över tio. Inom den utländska e-handeln är det inte så vanligt att följa denna regel, vilket alltid blir ett problem när något ska kvantifieras. Ska det följa skrivreglen eller göras tydligare med en siffra (7)?

En sak som tyvärr är ganska vanlig är dåliga tekniköversättningar. Man är oftast lite slarvig och tar engelska ord och översätter dem rakt av till svenska. Jag tror det beror på att de inte cirkulerar så många motsvarande texter med rätt terminologi på svenska sajter. Undvik svengelskan! Till exempel ordet “generate” behöver inte översättas till “generera” utan kan bli “skapa”. “Cancel” är inte “Annullera” utan avsluta eller säga upp. Har sett detta i samband med korrekturläsning. 

4.Lokaliseringskrångel

Några av de vanligaste lokaliseringarna (språkliga omskrivningar för att passa den svenska marknaden) gäller julen. I Sverige har vi nämligen det primära julfirandet på julafton och inte på juldagen. Även andra högtider skiljer sig åt, så här gäller det att hitta en matchande dag som passar lika bra in i sammanhanget. Men överlag är traditionerna mer lika än vi tror. 

Ibland handlar lokaliseringen om att använda en känd person i Sverige som då ska motsvara personen som är känd i Finland, Island eller USA.

I stället för att bara översätta ord för ord är det viktigt att få rätt på de idiomatiska uttrycken. “Grädden på moset” är till exempel “Icing on the cake”. 

I Sverige har vi en annan typ av förvaltning och myndigheter. Det gäller att ta hänsyn till detta när man exempelvis informerar om hur en tjänst kan användas och vilka aktörer den innefattar.

Översättning är mer än bara ord

Det här är bara några exempel som jag har stött på under min tid som kreativ översättare och digital marknadsföringskonsult inom e-handel. Att översätta texter och lokalisera dem är kul och känns som att lägga pussel. Det gäller att ha koll på lite av varje och ta reda på resten.

Hej! Vad roligt att du tittar förbi.

Jag heter Mika Dahlquist och är tangentbordsansvarig för denna blogg, när jag inte frilansar som copywriter och skribent. Här skriver jag om digital marknadsföring, skrivande och kreativitet. Och en del om kultur och upplevelser.

Vill du också ha hjälp med att få företaget att växa online? Klicka här för att se hur vi kan jobba tillsammans.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *