Mary är en ung grekisk tjej. Hon är som vem som helst. Hon studerar, har sambo och  framtidsplaner. Hon  har nyligen fått veta att hon är gravid. I magen bär hon på solen.

Trots att hon lever ett vanligt liv hamnar Mary ganska så snart i en extrem situation. 70-talets Grekland utgör bakgrunden för händelserna. Militärjuntan tog makten och förvandlade landet till en diktatur. Jag inser att jag faktiskt inte kan något alls om denna tid i historien.

Mary är skriven av Aris Fioretos. Han har imponerat som panelmedlem i Babel. Tydligen har han översatt böcker av Paul Auster, vilket kanske kan ha inverkat på att jag kände mig trygg med hans författarskap med en gång. Jag tycker om att läsa av författare som har tillgång till en annan kultur, fast med en svensk berättarröst, Jonas Hassen Khemiri är ett annat exempel.

I romanen Mary hamnar alltså flickan med samma namn mitt i kaoset. Ett studentuppror blir startskottet för mardrömmen. Hennes sambo är en av de pådrivande krafterna i upproret, en av de intellektuella som diktaturen vill krossa. Mary tillfångatas genom att bli inlurad i en taxi. Sedan utsätts hon för tortyr i ett häkte för att transporteras till ett fångläger. Det är en berättelse som tar en generell historisk händelser ner på individnivå, så långt som in under huden på huvudpersonen. Vi är med hela tiden. Intrycken är påträngande under berättelsens gång. De är förmedlade med stor precision. Känslor, förnimmelser, ljud och hur människor interagerar. Trots känslan av obehag är samtidigt språket imponerande vackert. Dock kan jag ibland tycka att det blir lite för mycket. Ibland klagar man på transportsträckor, men här hade faktiskt en och annan gjort nytta. Författaren är stilistisk och alla ordvolter gör en ibland lite snurrig. Trots det skulle jag inte vilja vara utan dem.

Det enda ljuset i mörkret är mötena som uppstår. Det är relationer med andra utsatta som får Mary att kämpa vidare. Personer i boken  visar någon form av medmänsklighet, trots att de på pappret ska vara bödlar. Mary är en väldigt stark person. På ett sätt känns det inte trovärdigt, men samtidigt går det inte att utesluta att det finns personer som klarar av lidande på en helt annan nivå.

Våldet i Mary härjar besinningslöst. Gränserna suddas ut mellan förövare och offer. Även om Mary är offer, så är delar av hennes familj högt uppsatta personer som är med och ser till att våldsapparaten jobbar på. Det visar att förtryck drabbar alla.