Här listar jag helt utan inbördes ordning mina favoritalbum som jag utan tvekan skulle ta med mig om jag var tvungen att slungas ut i rymden i en rymdfarkost och aldrig mer kunna återvända till jorden. Kriterierna är att det är album som betytt mycket för mig genom åren, eller en specifik tid i livet. Jag måste fortfarande gilla dem. Albumen kan vara klassiker eller något mer unikt. Hade egentligen velat ta med fler, men måste man avgränsa sig så blir det följande.
Amy Winehouse – Back to black
Amy banade vägen för en ny typ av kvinnliga, egensinniga artister. Albumet känns odödligt och tidlöst. Love Is a Losing Game är så bra det bara kan bli. Ett skönt, puttrigt sound (baktakt!!) med mycket eftertanke.
First Aid Kit – Stay Gold
Med röster och låtar rena som en porlande bäck i Alaska. En nytt grepp på det klassiska Americana-soundet. Och dessutom svenskt. Efter en konsert med systrarna var jag fast. Och jag tröttnar aldrig på låtarna. Bäst: Master Pretender.
Prince – Purple Rain
Prince är en gigant och på denna skivan klämmer han in mesta möjliga av de låtarna jag gillar. Prince är som en gateway in till all annan musik som finns och kan man sin Prince så förstår man alla andra nutida artister. I Would Die 4 U är synthar så det förslår. Och ovanpå det Prince desperat, rockiga och riviga röst. Perfektion.
John Mayer – Continuum
Bästa John, som jag tidigare nämnt.
Rolling Stones – Sticky Fingers
Wild Horses kan vara ena av de finaste rockballaderna som gjorts. Det är livets låt. Och en av världens bästa band, bättre än the Beatles!
Laleh – Sjung
Det är på denna skivan som Laleh växer upp och briljerar. Albumet borde nästan vara upphöjd till nationalskatt.
Madonna – Ray of light
Madonna visade att hon fortfarande var att räkna med. Tyckte hon var så cool under denna perioden. Albumet ger en smak av sommar och semester. Albumet är spirituellt och lättsmält på samma gång.
Bruno Mars – Unorthodox Jukebox
Funky, fresh, livsglädje och fest! Bruno tar över stafettpinnen från giganten Michael Jackson. Han behövs i allra högsta grad.
Beach House – Bloom
Victoria Legrands röst är så karaktärsfull och mäktig. Omslaget på albumet är dessutom så grafiskt fulländat och titeln är vacker. Syntharna och melodislingorna gör att man skapar sig en egen värld, när man lyssnar på albumet. Det är pompöst och melankoliskt.
Nas – Illmatic
Life’s a bitch, och detta är den sortens old school hip hop som man aldrig tröttnar på. Det kan ändra mitt humör till det bättre. Det är inte överproducerat och överdrivet glamoröst, rösten musikalisk som ett instrument i sig. Det här är så jordnära det kan bli. Keepin’t it real och mjuka knän.
Paul Kalkbrenner – Berlin Calling (soundtrack)
Elektroniskt musik när det är som bäst. Sky and Sand är ett mästerverk med orgel och en filmisk känsla. Även basgången och rytmen är perfekt.
Bright Eyes – I’m wide awake, it’s morning
För akustisk gitarr, för den spröda rösten. Ett uttryck som sticker ut bland alla singer/songwriters. Trubadurkänsla och duetter.
Kings of Convenience – Riot on an empty street
Basfiolen dansar över noterna, låtarna är lätta och lekfulla som en sommardag. Att lyssna på aktivt eller låta ligga som en slinga i bakgrunden. Njutning för örat.
Pulp – Different Class
Jag har haft en lång relation till Common People, det är något med text och musik som flyter ihop och talar till en. Hur kan man inte vilja ha denna skivan med sig så man får lyssna på Disco 2000 dessutom? Jarvis Cocker är världens coolaste tönt.
You’ll never live like common people,
You’ll never do whatever common people do,
You’ll never fail like common people,
You’ll never watch your life slide out of view,
And dance and drink and screw,
Because there’s nothing else to do.
Rihanna – Loud
Rihannas album är är ganska banbrytande då den innehåller kombinationen dancehall och elektronisk musik, som bara ökat de senaste åren . Loud kom ut i början av 10-talet. Duetten med Drake i What’s my name är väldigt speciell och jag minns musikvideon. Drake har även han haft ett rise to fame, så det är kul att se hur det började. Skivan är otroligt jämn och det finns ingen låt direkt man vill hoppa över. Samtidigt förknippar jag skivan med en viss tid i mitt liv.
El Perro del Mar – Love is not pop
Drömlikt vackra melodier som skapar ro i själen. Jag föll direkt. Change Of Heart – bästa basgången!
The National – Boxer
När jag upptäckte the National var det som en smäll i solar plexus. Jag minns exakt var jag befann mig, i ett studentrum och året var 2008. Sen var det bara raka vägen in på Spotify och botanisera i deras låtskatt. The Boxer utmärker sig för att den har några av de bästa låtarna som Slow show och Ada.
Lauryn Hill – The miseducation of Lauryn Hill
Skivan är en klassiker, med underbara låtar och skönt groove. Bäst: Ex-factor. Detta album fick tidigt följa med mig ut i hörlurarna, ända sen gymnasietiden.
Ryan Adams – Gold
Ett rockigt album med en dos country, rock och blues. Genomgående fint album en kär följeslagare i livet. Många sena kvällar har tillbringats med Gold.
Camera Obscura – Let’s get out of this country
Poppigt värre och starka låtar med underfundiga arrangemang. Denna skiva återvänder jag alltid till. Man vill packa resväskan med prickiga klänningar och dra!
Fleetwood Mac – Rumours
Som gjord för att sätta sig i en öppen bil och fara ut på den engelska landsvägen med vind i håret. Musiken är välproducerad och Stevie Nicks svala röst passar bra till gitarrer. Flera av låtarna är moderna klassiker och funkar i alla lägen.
Beyoncé – 4
Beyoncés bästa i mitt tycke och den av hennes skivor som satt mest avtryck hos mig. Här tycker jag att hon var på toppen av sin karriär. Bara älskar rangen av låtar, från ballad till upptempo. Love on top är en smällkaramell och I was here är mäktig. Det är också här hon berättar att hon är gravid med Blue.